theprize

Jag sitter fast, verkligen fast. Helt förstelnad, av skräck, osäkerhet och ren panik.

Att bli till åtlöje, att inte få det mottagande av de som betyder något är riktigt skrämmande. Jag vill ju göra dem glada, stolta och lite imponerande. Jag är så nervig att jag har ont i magen och lätt hjärtklappning, men jag måste ta mig i kragen, typ igår, för annars har de ingen chans överhuvudtaget att bli glada och stolta.

Heja på mig nu....
Alla tillsammans, en lite pepp- och hejar ramsa för lilla grisen.....
Vem vill bidra med det?