theprize

Tydligen har jag massor av kriterier, fick jag höra igår, som ska levas upp till, så här följer en lista på "mina krav" (jag kallar det riktlinjer, mer så man har nåt att gå efter..men wow om nån lever upp till alla"

Längd (längre än mig, inte svårt, men gärna längre)

Breda axlar

Stark

Manlighet ( skit under naglarna, hopplös i köket, toalocket uppe, man måste ju ha nåt att klaga och ändra på..)

Manlighet (bära kassar, öppna dörrar och annat liknande)

Körkort ( för att det är sexigt och manligt när män kör, så jag kan tafsa och klia lite)

Det var väl inte så farligt? Snacka om överdrift.

Jag var på date igår... Jo så var det. Och hade superduper trevligt. Bästa daten på länge, om inte någonsin. Den gick helt perfekt och friktionsfritt. Tvivlade inte på klädval eller frisyr en enda gång, inte en enda pinsam tystnad, helt otroligt.

Vi skulle egentligen ha sett på film, men vi hade så trevligt att vi sket i det, men till och med när vi diskuterade vilken film så gick det som smort.

Den varade från typ 18-19 på kvällen till nästan 3 på morgonen. Och samtalet flöt och tiden rann iväg. Skrämmande...

Hur är det möjligt undrar ni säkert. Och framför allt vem är denna mystiska man... Aahhaaa

en gammal gammal bekant eller vän, från länge länge sen som jag hittade när jag lyfte på några stenar, under vilka jag begravt honom flertal år tidigare.

Men till daten, har för övrigt hittat ett nytt dating sätt, min date har flyttat utomlands och befann sig där så vi skrev så fingrarna glödde hela kvällen, det var en long-distance-chill-date. Vår första, men den gick ju ypperligt, så ... Vi hann aveckla de flesta ämnen tror jag och även utveckla en del. Som att han letat efter mig i hela världen medan jag var här hela tiden (ni vet hur män är när det kommr till att fråga om vägbeskrivningar), att jag är skofetischist (män ska alltid överdriva, 40-50 par är normalt och inte ens tillräclking), att vi ska skicka våra barn på internatskola, det här fixar vi, alltihopa long-distance, lätt som en plätt....

Ja ja vi ska tydligen resa en massor, ja hela vida världen ska vi se, han ska skydda mig från läskiga djur och insekter i Australien, jag ska guida honom på Kuba. Han ska ta körkort, intensivkurs, så att jag kan klia honom i nacken och tafsa på hans lår när han kör, och i gengäld ska han få tafsa på min magen (kommer ha träningsvärk nästkommande månaderna, måste ju anstränga mig en aning). Hans sa att det är bara att följa med på det jag säger, det här är ju lovande, nej men fy, det här får mig att framstå som värsta dominan, fram med piskan om du inte lyder, fast vem vet det kanske vore nåt., tål att tänka på. Nej då, nu måste jag leva upp till att jag har blivit snällare och trevligare med åren. (Motståndet kanske blir svagare med åren, det kanske bara fanns en viss mängd från början och det går inte att fylla på?)

Att vägen till mannens hjärta går via magen visste jag ju men att det var genom att låta dem tafsa på den hade jag faktiskt ingen aaaaniiing om....man lär så länge man lever. Tänk om jag vetat det här tidigare, då kanske jag inte skulle hålla på att rosta igen och bli dammig... Men nu när jag vet det kommer det säkert att gå bra, det ät ju bara att lyfta lite på tröjan, lite lagom förföriskt och blinka lite och fråga "så, vill du känna lite eller till och med klämma?" Bus enkelt. Sprid informationen vidare, mina systrar och bröder.

Hmm vad var det mer? Han ska lära sig två sånger på spanska, Juan Luis Guerras "Tengo un corazon" och "Como abeja al panal" och sjunga dem och sen ska dansa riktigt tight till dessa.

Som ni ser hur bra som helst, det här måste bara göras om, hoppas jag.

Jag vill kunna säga till att jag saknar någon utan att det tas för mer än det är. Jag vill kunna kunna säga att en person är fin, vacker, snygg och underbar utan att det tas för mer än just det jag säger.

Men det gör det ju ofta, och så tror folk att jag menar så mycket mer än jag menar. De reagerar ofta genom att bli rädda och dra sig undan... mycket tråkigt.

Det andra alternativet är att jag sedan känner mig tvungen att lägga till att de inte ska läsa in för mycket i det jag säger, att jag menar just det och vare sig mer eller mindre. Och då blir resultatet att jag låter kaxig, överlägsen och dryg.

Hur jag än gör blir det fel.

Varför kan inte jag saknar dig, bara få betyda att jag saknar dig?

Och varför är det så noga med att man inte får ringa, sms'sa för ofta eller att man drar ut på att svara för att den andra inte ska tro att man suttit och väntat, att man inte har ett liv. Men tänk om man har väntat och blir jätteglad när sms'et kommer. Varför inte bara göra det som känns bäst?

Och varför slutar folk bara svara i telefon eller/och sms istället för att svara en sista gång och säga varför de inte tänker svara längre? Tänk om allt bara var ett missförstånd som kunde ha retts ut? Tänk vad mycket man går miste om.

Jag kanske ska börja leva som jag lär...visseligen gör jag praktiskt taget det, eller jo det tycker jag att jag gör, men bör kanske vara övertydlig.

Det verkar vara färre och färre med fast telefoni. Det verkar nästan som det bara är folk födda innan på 70-talet och 80-talets första hälft som har det idag.

Stämmer det? Behöver man det egentligen? Eller är det bara en vana att man ska ha en fast telefon?

Har ibland funderat på att säga upp min, men det skulle kännas så tomt och konstigt utan.

Så nu sitter jag med ett fast telefon abonemang som bara mamma, moster och ibland kusinen ringer på...ok en gång i månaden kanske en kompis ringer. och de är dessutom nästan bara de jag ringer, förutom när jag ringer utomlands med förbetalt telefon kort...

Är det värt att betala abonemangsavgiften för det?

Muslimernas fastemånad, Ramadan börjar på fredag. Då äter, dricker, röker man inte när solen är uppe.

En del av mina muslimska vänner har kommenterat läget för ett par tre veckor sedan; att det är lika bra att festa (alltså dricka alkohol) nu för att sen får men inte göra det under hela Ramadan.

Hmm, man får väl egentligen inte göra det alls.

Det som skulle vara intressant att veta är hur mycket alkohol försäljningen sjunker under den här tiden. Systembolaget borde väl ha statisktik över det? Det skulle vara kul att se den. Kan de inte publicera den?

En vit månad, det skulle nog inte skada någon, egentligen.

Heidi Klum och jag har något gemensamt fick jag reda på när jag såg Jay Leno idag, reprisen...Heidi  Klum har Hans och Franz, det är hennes tuttar, Hans är den busige, den som inte vill vara på plats, den som är nyfiken den som tittar fram ibland och pockar på uppmärksamhet. Jag har en likadan, den högra.

Den vill alltid vara med, vill aldrig hålla sig på sin tilldelade plats, pockar jämt på uppmärksamhet.

Hmm, jag får nog ta kontakt med Heidi och utväxla tips. Vi kanske kan starta ett nätverk, där skulle vi kunna utväxla tips och råd och stöd för varandra.

Är de inte helt underbara? Min bror och hans kompis (min vän, min vapendragare), de har kollat på fotboll här ikväll.

Nej inte Sverige-Danmark, inte alls intressant överhuvudtaget, utan Frankrike-Italien. Jag rullade c:a 150 köttbullar och de såg på matchen (efter att vi alla städat hela hushållet, nästan) och vet ni vad....inte ett ljud!!!! Ok, små ooohhh men inga såna där stora ryt så man tror att himlen ramlat ner (Asterix och Obelix ni vet, gallernas största fasa, alltså att himlen rasar ner), såna ljud som "män" brukar göra när det är en viktig, eller mindre viktig, match på tv.

Såna ljud som min fd pojkvän brukade göra och man trodde att det var en katastrof som skett.

(Ville för övrigt alltid säga till hycklande ljushuvudet att han kunde kanske ta efter min kära lillebror på den punkten)

Varför måste man föra allt detta oväsen och ge mig hjärtattack? Är det verkligen nödvändigt för att få en full fotbolls kväll/njutning? Svar: NEJ!!! Jag tror inte det finns alltför många som älskar fotboll så som mina grabbar och som är helt normala fungerande samhällsmeddlemar. Allt är inte fotboll, men när det är så är det fotboll.

De borde fan ta mig ha en frågesport ang fotboll, internationell fotboll, så kunde brorsan och min vapendragare tjäna storkovan och jag slapp att tänka på pensionssparande...

Oki, man ska inte skratta åt andra eller hur de klär sig.... ja ja eller hur, vilket jävla skämt.

Ett exempel på "a fashion no no", fashion police is going to come get you now now!

Och ja människan på bilden är på riktigt och på fullaste allvar, detta fotades i smyg på Donken i Skärholmen förra sommaren.

(För den som inte tror mig så finns det vittnen.)

Så alla ni män som säger att "naturlig skönhet är det finaste och att tjejer är vackrast utan smink" kan dra ballen i gruset. Vilket oerhört skit snack. Vet ni verkligen vad ni snackar om?

Ni som säger så kan bara ha en mycket begränsad kännedom av det motsatta könet, mycket begränsad.

Naturlig skönhet tar tid! Plocka ögonbryn, färga, peela huden, ansikts mask och allt annat. Och det är bara ansiktet... benen, armhålorna och bikinilinjen, eller mera berornde på smak, ska rakas, epileras (undrar om det heter så??) eller vaxas, det finns även andra altenativ. Inget av dem är totalt smärtfritt, ok rakning, men stubb kliar, det vet ni grabbar, och det växer ut medan man tittar på...

Det här är bara grundläggande förarbete...

Så nästa gång ni säger så eller tycker så kom då ihåg allt arbete som ligger bakom att tjejen ser så bra ut naturligt.

Om ni inte tror mig kan ni ta ut henne till öknen eller annan ödemark och vara där i 2-3 veckor så kan ni observera förändringen från första parkett. Om ni nu inte är rädda för att se en äkta levande Yeti.

När jag tog hostmedicin, jag släpat på en hosta i snart 2 månader, i morse läste jag lite noggrannare på flaskan. Det står ordagrannt ? Förvaras utom syn-rächåll för barn.?, hmmm utom synhåll...

Är det så att hostmedicin är en sån vuxen grej som porrfilm, dildo, uppblåsbara Barbara eller lös fitta att barn inte ens tål att titta på själva flaskan?

Är det så att barn drabbas av ett sanlöst begär som inte går att stoppa om de råkar få syn på flaskan? Och vad är utom synhåll för barn? Kylskåp? Skafferi? Högt uppe på en hylla? Vad händer om det av misstag råkar skymta flaskan? Ska man förvara flaskan i en papperspåse, á la dricka på allmän plats i USA? Om nu inte barn ska få syn på flaskan, varför följer det inte med någon slags flaskstrumpa som döljer den?

Vad händer om man gör sitt bästa och har den längst bak i kylskåp eller skafferi och ett barn hämtar något där och skymtar sidan eller korken på flaskan? Hur ska vi som är barnlösa betee oss? Kan vi förvara den relativt synligt? Vad gör vi om vi får oväntat besök av ett barn? Vilket ansvar har vi då? Att barnet inte ska få syn på flaskan eller räcker det med att barnet inte når flaskan och lyckas få i sig av innehållet? Vilket ansvar har föräldrarna i det här fallet?

Till vilken myndighet vänder jag mig för att få svar på mina frågor? För det här låter så pass allvarligt och ansvarsfullt att  jag måste få tydliga riktlinjer.

Om någon har svar eller vet vart jag ska vända mig för att erhålla svar är jag ytterst tacksam

Fan vad fint det blev i sovrumet. Nu vill jag ju vara där hela tiden...resten är på god väg, och då blir det riktigt svårt, besluts ångest till max.

Var ska man befinna sig i hushållet då? När allt over makeat? Då vill kommer jag ju att vilja vara överallt samtidigt..blir det någonsin klart? Jodå det ska det fan ta mig bli, och det snart.

Imorgon är det utgång, thjohooo, Bar Brazil XL. Kommer att bli sketa kul. Jag har alltid haft kul där, och då menar jag riktigt kul.

Ses där?

Nu ska det bli fint här hemma. Ja ta mig fan, fint ska det bli. Har redan börjat lite smått. Målat hallen, satt upp hyllor, köpt nya bokhyllor och så, men nu är det nästa etapp.

Jalusier i sovrummen ska upp, nu. En ny spegel ska ersätta den i mitt sov rum som min kära lillebror slog sönder för över ett år sedan. En spegel i korridoren och alla saker som jag plockade ner när jag målade om ska tillbaka upp. Och lite till som jag fyndat.

Nu åker snickar byxorna på och borren fram.

Det är extreme homemake over i mirkoformat på gång här hemma.

Hatar förresten ikea. Jag åker dit för tre saker och visst fan är minst en slut, om inte alla.

Hur kan det komma sig? Vill alla ha det som jag vill ha eller vill ala ha det som jag vill ha?

Följer mängden mig eller jag mängden?

Men fint ska det bli.

Vill bara döda idag. Idag är jag ett svart åskmoln, eller var tills jag kom hem och tog ett glas vitt vin i goda vänners lag, tackar er hjärtligt.

Vissa dagar, veckor, månader, år är mer än man klarar av. Såna dagar man bara vill lägga sig under sängen och inte komma fram tills, ja jag vet inte vad.

Dagar då man åker hem från jobbet med mascararänder nedför kinderna och inte ens shoppingen på luchen hjälpte...

Idag borde jag inte vaknat förrän dagen varit nästan över, men plikt känsla o s v...

Nu sitter man här och smuttar på vin, ENSAM, och funderar på om man ska äta eller läsa lite innan man lägger sig, varför inte båda?

Varför är det så svårt att bestämma sig? Varför kan det vara så svårt att känna om man är hungrig eller bara sugen? Spelar detnågon roll? Och hur vet man hur stor roll det spelar?

Man är aldrig så kreativ som när man är uttråkad och less. Eller vad säger ni? Det är då man kommer på alla superbra och totalt logiska ideer. Alla de som aldrig får några konsekvenser så som bakfylla, tomma bankkonton, nya nummer som man inte har en aning om var de går i mobilen...

Man skaffar sig även nya vänner då, aj aj vad social man är. Bästis med alla, förutom de där snuskiga som luktar svett, urin, konstigt och ja, du vet.

Jag har fått så mycket nya vänner och kompisar vet inte hur många jag har skaffat mig senaste månaden..ja ja på allvar.

Helt sjukt vad social man blir...skrämmande.

Sen får man väl ta allt med en nypa salt (eller ett kilo), och se hur det går sen , och en del, men bara en liten del, beror kanske på en själv.

Hur som helst så tycker jag att det är så spännande att se vad som händer sen...

Allt kan hända eller inget, men spelar det någon större roll?

Så nu kollar jag mailen två gånger om dagen, till skilnad från kanske en gång i veckan, och hoppar när telefonen lyser till....

VIVA, Stockholms kulturfetival.

Helt unerbart tunggung, som Thomas Gylling säger.

Store bror på scen, och underbara höftsvängarrytmer. Så helt fantastiskt underbart. Och nu kan ni alla klaga på min svenska, men det bjuder jag på.

Store bror hade fixat en fin röd bränna men den hade ju försvunnit efter en dag...och han (vi) ska vara mulatter...skam skam jag skäms, men älskar honom över allt.

Fatta hans far är en super stor legend och han började för 13 är sedan och är BÄST!!!!

Och det är min, min bara min bror!!!

Tack för underbar kväll/natt.

Och visst fan var jag på kanelen igen....oopss

Min kompis var där med gäster från Västsahara, som jag andades alcomahoolångor på, ack så pinsamt av mig...men då studsade jag, dansade jag och shakeade jag järnet.

Länge Leve Jag

Lidit av bloggtorka...

Det är dags att ta mig själv i kragen och rycka upp mig själv.

Uppsalareggaefestival gick av stapeln förra torsdagen, och självklart var undertecknad där och gjorde sitt bästa för att skämma ut sig själv ordentligt, och trot eller ej men jag tror att jag lyckades. Mission accomplished! Känner mig så fruktansvärt stolt!!

Var där på torsdag, jajamensann, direkt efter jobbet, nästan.

Fredag var arbetsdag igen, så inte skulle det drickas, hade ju bilen med och allt. Dessutom var det tidig väckning i fredags, skjutsa mamma till hamnen kl 6.45.

Inte dricka, just det, det var så det var.

Det höll ju nästan i en halvtimma.. Men vi fick massor av nya kompisar som bjöd på massor av dricka. Hur kul som helst var det en lyckad kväll/natt.

Hann till och med tjafsa med ett par svarta tjejer. Det bara kom och parkerade vid vårt bord, det fanns tomma platser men inte lediga. De hälsade jag hälsade tillbaka och sa att det var ju trevligt att de frågade om det var ledigt först, aj aj aj, de undrade vad jag menade och jag förklarade snällt att i min by därifrån jag kommer brukar man fråga först innan man slår sig ner.

Ooops, fel av mig. De satte igång som ett par skogstokiga kakaduor.Båda två, om att i deras by var man minnsann välkommen och att de slog sig ner för att de var svarta och kände sig välkommna pga det (det var bara jag och en till som skulle kunna kalla oss svarta) och det ena och det andra. Min enda fråga till dem var vad färg hade med saken att göra? Upplys mig den som vet eller förstår. Jag tolkar det själv bara som en ursäkt och ett sätt att komma undan med oförskämt och fräckt beteende. De andra vid bordet, våra nya vänner höll med mig.

Det slutade med att jag var den ansvariga onyktra och att vi sov i bilen till 5.25, sen var det bara att köra hem ta en snabb dusch, köra mor min och till jobbet. Ja för fan, duktigt gjort av mig.

Sen bar det av till Uppsala igen, efter en snabb tripp hem hämta kläder och sånt. Man kom ju inte hem fredag natt, men campa fy usch nej, det går ju bara inte för sig. Rulla runt i lera och avförning, inte i min still eller smak.

Så fredag kvällen var min kväll, den onyktra utan ansvar. Har inte så mycket minnen av den kvällen, men jag har tydligen trakasserat en kille sexuellt och jag minns att alla ställde sig upp samtidigt från en bänk och jag hann inte med, det blev gungbräde effekten och jag drutta i marken. Inte så fräsht, men va fan.

Lördag var lugn och aningen seg.. trött som bara den men vi kom hem, vid 4-5 på morgonen.

De fina bilder som togs lägger jag upp snart.

Tack alla undebara människor som var där och förgyllde festivalen och resten av er äckliga, smutsiga, bajsiga och ned supna nedknarkade kan stanna hemma nästa gång jag åker dit. Nej förresten, kom, jag måste ju ha någon att peka finger åt, skratta åt, äcklas över etc.

Kan det vara så att jag varit man i ett tidigare liv? Jag blir helt till mig av tekninska prylar och måste hela tiden ha nytt, det skriker i hela min varelse, hela jag skakar av begär...

Jag MÅSTE ha en ny bärbar dator (den här är ju snart ett år), jag bara måste det handlar om liv och död.

En liten lätt, bärbar på riktigt, inte en som inte ger en ryggskott efter att ha flyttat den en meter. En liten med en otrolig prestanda och så måste den vara snygg och ha en massa funktioner, som jag i och för sig aldrig kommer att använda. Just precis en sån behöver jag.

jag förstår inte hur jag kunnat leva utan den så länge.

Det lustiga är att detta behov inte yttrar sig i en ny tv (just nu eller under de senaste 4 åren), men en inspelbar dvd med hårddisk har jag saknat så länge jag kan minnas...

Mobilen måste bytas ut minst en gång per år, antika saker i all ära.

Varifrån kommer detta behov? Min kära lilla bror, han har inga liknande behov, tvärtom han får ärva det mesta. Och han är glad och nöjd med det, och tur är väl det, då kan jag köpa allt det jag behöver för att vara utrustad för att leva ett internationellt affärsliv, i min förort söder om söder.

Snart, snart bara lite tålamod.

Brorsan snart får du en ny dator...

Psst... säg inget till mamma...

Ett bra tips till alla er som ska/vill börja ragga med bil:

Hög musik, dansa och sjung med, se allmänt glad ut, det ger mycket bättre förutsättningar till kontakt.

Chauffören du är intresserad av kommer att uppmärksamma dig snabbare. Han/hon kommer att le bli glad och vinka och sen är saken biff!

Tro mig var så nära, så nära i fredags på väg hem från Solna.

Shulman's har gjort mig och många andra läsare besvikna. Inte ett enda inlägg från bröllpet som de lovade faan vad dåligt. Det senaste inlägget var från IGÅR....

Här har man suttit och väntat och kollat hela kvällen varje timme.

Och JA, jag har ett liv.

En man till mig...

Det har varit en stor del av kvällens samtals ämne. Har suttit med vänner och pappan till en annan vän. Min vapendragare satt på internet och gjorde det han brukar, letade efter en lämplig man åt mig. Jag råkade säga det till min kompis pappa och han blev så så glad, så så glad så.

Eller som han uttryckte saken, ? vad bra för hon håller på att rosta igen, en riktig man till henne det var på tiden och det är bråttom innan hon blir allt för gammal och dammig? Och flera liknande kommentarer.

Men som jag skrev tidigare så är ju detta perfekt, helt underbart, kan inte bli bättre. Tjoohooo, jag dansar, sjunger och slår ihop klackarna, bara ler av lycka. Hela jag ler av lycka.

Min enda fråga är, har jag ett bäst före datum? Och när infaller den i så fall? I år, imorgon, om tre år? Skulle vara bra att veta.

Om det är någon ute som vet, drop knowledge. DET ÄR AKUT!!!!!!!!