Raka puckar
Jag vill kunna säga till att jag saknar någon utan att det tas för mer än det är. Jag vill kunna kunna säga att en person är fin, vacker, snygg och underbar utan att det tas för mer än just det jag säger.
Men det gör det ju ofta, och så tror folk att jag menar så mycket mer än jag menar. De reagerar ofta genom att bli rädda och dra sig undan... mycket tråkigt.
Det andra alternativet är att jag sedan känner mig tvungen att lägga till att de inte ska läsa in för mycket i det jag säger, att jag menar just det och vare sig mer eller mindre. Och då blir resultatet att jag låter kaxig, överlägsen och dryg.
Hur jag än gör blir det fel.
Varför kan inte jag saknar dig, bara få betyda att jag saknar dig?
Och varför är det så noga med att man inte får ringa, sms'sa för ofta eller att man drar ut på att svara för att den andra inte ska tro att man suttit och väntat, att man inte har ett liv. Men tänk om man har väntat och blir jätteglad när sms'et kommer. Varför inte bara göra det som känns bäst?
Och varför slutar folk bara svara i telefon eller/och sms istället för att svara en sista gång och säga varför de inte tänker svara längre? Tänk om allt bara var ett missförstånd som kunde ha retts ut? Tänk vad mycket man går miste om.
Jag kanske ska börja leva som jag lär...visseligen gör jag praktiskt taget det, eller jo det tycker jag att jag gör, men bör kanske vara övertydlig.