theprize

När man minst anar det så händer en massa saker, ibland bra och ibland dåliga, riktig bra och riktigt dåliga. Nu ska jag fokusera på det bra, det riktigt bra.

Man bara är, lunkar på i gamla eller nya spår, har valt sin väg eller står inför ett vägval och så helt från ingenstans dimper ett erbjudande, en person, ett tillfälle ner.

Just det har hänt mig hela hösten, totalt oväntat, men mer än välkommet. Jag skulle säga att alla pusselbitarna har funnits och fallit på plats. Det känns bra, men nu är det upp till mig att inte sabba någonting, snacka om press.

I slutändan är jag innerligt glad och tacksam. Det är väldigt skönt och befriande att kunna känna sådan glädje och tacksamhet, bara luta sig tillbaka och le.

Nej, den tasmanska djävulen har inte gått och blivit frälst, omvänd eller något liknande, helt enkelt tacksam bara.

Och på tal om ingenting, någon gång snart så ska det bli en uppföljare/resumé på min bästa date någonsin (finns i september, lyckades inte länka, ledsen), eller min bästa första date någonsin. Den får ni dock vänta på ett tag till, för ännu är det inte dags.

Glädje, glädje och ännu mer glädje. Sprid den i massor, le, skratta och njut.